Anglar... finns dem?
Om det nu finns anglar sa har jag traffat en! Har precis varit med om den konstigaste veckan i mitt liv. I tisdags fick jag vet att jag inte hade kvar jobbet langre. Han som ager stallet hade inte rad att ha sa mycket personal som han hade. (vilket han kunde kommit pa 2 veckor tidigare innan han anstallde mig) Sa infor alla andra som jag jobbade med sager han att jag inte har kvar jobbet och att jag maste flytta ut morgonen darpa, eller senast pa torsdagen. Aaaaaaaaaaah!! va det enda jag tankte da, vart ska jag ta vagen??
Som tur var, var det en till tjej som fick sparken, sa vi har gatt igenom den har veckan tillsammans. haha! Pa onsdagen akte vi in till Jindabyne som ar en lite storre ort som ligger 30 min fran Berridale. Hela dagen gick vi runt och letade jobb, Nicole som tjejen heter ar en helt underbar manniska fran Queensland i Australien. Hon ar inte det minsta blyg och lar kanna manniskor bara genom att titta pa dem i stort sett. Sa efter den har dagen kanner vi nastan hela Jindabynebefolkningen. Vi bada va valdigt trotta framat eftermiddagen nar vi fick syn pa en man och en kvinna som stod och pratade med varandra.
" De ser ut att leta efter personal, vi gar fram till dem!"
Nee, tanker jag... svensk som jag ar, det kan vi ju inte gora! Men Nicole hade redan hunnit fram till dem, och det visade sig att mannen behovde en servitris till sin restaurang och kvinnan ar angeln jag pratade om i borjan. Vi berattade om var sitution och hon bjod in oss till sitt hus.
Sa nu bor jag har i ett stort hus med helt otrolit fin sjoutsikt over hela Jindabyne. Tva jattegulliga hundar och tva soner har hon ocksa. Jag far bo har gratis, det enda jag behover gora ar att damsuga och hjalpa till med lite smasaker i huset. Diana heter hon, och ar som en angel. Lagar mat och skjutsar pa mig och gor allt for att hjalpa mig att hitta ett nytt jobb.
Sa fort jag far ett jobb flyttar jag ut, inte for att jag inte tycker om att bo har men jag kanner att hon har hjalpt mig tillrackligt mycket nu! Vet inte riktigt hur jag ska tacka henne. Nagon som har nagot forslag?
Kram!
Som tur var, var det en till tjej som fick sparken, sa vi har gatt igenom den har veckan tillsammans. haha! Pa onsdagen akte vi in till Jindabyne som ar en lite storre ort som ligger 30 min fran Berridale. Hela dagen gick vi runt och letade jobb, Nicole som tjejen heter ar en helt underbar manniska fran Queensland i Australien. Hon ar inte det minsta blyg och lar kanna manniskor bara genom att titta pa dem i stort sett. Sa efter den har dagen kanner vi nastan hela Jindabynebefolkningen. Vi bada va valdigt trotta framat eftermiddagen nar vi fick syn pa en man och en kvinna som stod och pratade med varandra.
" De ser ut att leta efter personal, vi gar fram till dem!"
Nee, tanker jag... svensk som jag ar, det kan vi ju inte gora! Men Nicole hade redan hunnit fram till dem, och det visade sig att mannen behovde en servitris till sin restaurang och kvinnan ar angeln jag pratade om i borjan. Vi berattade om var sitution och hon bjod in oss till sitt hus.
Sa nu bor jag har i ett stort hus med helt otrolit fin sjoutsikt over hela Jindabyne. Tva jattegulliga hundar och tva soner har hon ocksa. Jag far bo har gratis, det enda jag behover gora ar att damsuga och hjalpa till med lite smasaker i huset. Diana heter hon, och ar som en angel. Lagar mat och skjutsar pa mig och gor allt for att hjalpa mig att hitta ett nytt jobb.
Sa fort jag far ett jobb flyttar jag ut, inte for att jag inte tycker om att bo har men jag kanner att hon har hjalpt mig tillrackligt mycket nu! Vet inte riktigt hur jag ska tacka henne. Nagon som har nagot forslag?
Kram!
